Fotosyntes

Fotosyntesen illustrerades samt beskrevs.

Ett urval från elevernas egna förklaringar av vad fotosyntes är!

"Fotosyntes - en process som gör att blomman får mat."
"Fotosyntes är när växten omvandlar koldioxid till syre."
"Fotosyntes är när en växt skapar näring och syre av andra ämnen som t.ex. vatten och koldioxid."
"Fotosyntes kallas den process då växter fångar upp energin i solljus och omvandlar den till näring."
"Fotosyntes - växten tar in koldioxid, sol och vatten och skapar syre och kolhydrater."
"Fotosyntes - när växten får vatten, koldioxid och solljus bildar växten mat i bladen och ut från växten kommer syre."

För att allt detta skall kunna ske behövs klorofyll som beskrivs så här av en elev:

"Klorofyll - det gröna i växten som bildar maten."

Fröspridning

Vi har arbetat vidare med fröspridning. Frön kan spridas på olika sätt, nedan finns bilder samt förklarande texter på ett urval av de olika sätten, gjort av några av eleverna.

 

Fågeln äter frön. Fågeln flyger iväg. Fågeln bajsar ut fröna på ett annat ställe. Det kommer regn på fröet. Och sol. Sedan blir det en växt.

Fröspridning - kardborrar fastnar på hästens päls.

Hästen går mot en "kardborrebuske", sen fastnar kardborrarna på hästen. Sen ramlar karborrarna av hästen och gror. Det blir en" kardborrebuske" på en annan plats. 



 

Fastnar på djur.

Ett sätt som frön sprids på är att dom fastnar på djur t.ex. kardborrar. Kardborrar har små krokar som fastnar på olika material. Till slut slits "krokarna" ut och fröet hamnar på ett nytt ställe.



Fröspridning via vatten.

Växtens frön faller med hjälp av vinden ner i vattnet, t.ex. i en bäck. Fröna färdas en bit och till slut åker fröna in till kanten och där gror fröet.



Frön som sprids med vind.

Fröet faller från trädet, blåser iväg en bit och börjar växa.



Fröet faller från en blomma till marken och en ny blomma växer upp.

Fröet kan också slungas ut från blomman och gro en bit bort.

Pollinering och befruktning

Efter att vi gått igenom vad pollinering är samt hur befruktningen av blommor går till så fick eleverna rita en blomma i genomskärning samt sätta ut de väsentliga delarna. Sedan skrev de en kort förklaring av hur pollinering samt befruktning går till. Nedan följer ett urval från elevernas arbeten samt texter.

 

 

 

Urval från elevernas egna faktatexter.

 

Pollinering och befruktning

"Pollinering går till så att en insekt t.ex. ett bi lockas till en blomma pga. dess färgglada blomblad eller väldoftande blomma. Biet får pollen på kroppen från ståndarna. När biet sedan flyger till en annan blomma så fastnar pollenet den har på kroppen på den nya blommans klibbiga märke som sitter på pistillen. Pollonet åker ner i pistillen ner i fruktämnet vidare till en äggcell, runt äggcellen bildas ett frö, när blomman vissnar sväller fruktämnet upp och inuti finns fröet."

 

"Pollinering kan ske på olika sätt t.ex. genom insekter och vinden. Så här går det till när insekterna pollinerar. Insekterna lockas av de starka färgerna på kronbladen, den går in i blomman och det fastnar pollen på kroppen. Den flyger vidare till nästa blomma. Det pollen som redan sitter på insekten fastnar på klibbiga märket, den översta punkten på pistillen. I det här fallet räknas pollen som spermier och de åker ner i pistillen ner till fruktämnet. Där inne finns äggcellerna som blir befruktade och det blir ett frö."

 

 

 

 

Carl von Linné

Vi har arbetat med gruppering och sortering av växter och därmed pratat en del om Carl von Linné. Vi kommer snart att presentera en faktatext och Linné och hans idéer kring växtindelning här på bloggen, där kommer ni bl.a. att kunna läsa om de två huvudgrupperna kryptogamer samt fanerogamer.
Efter vi pratat om dessa båda grupper så fortsatte vi med pollinering samt befruktning vilket förklaras i nästa inlägg.
/Martina

Abiotisk miljö

Den abiotiska miljön är den icke levande milön och där ingår sol, luft, temperatur, vatten och pH. Vi  mätte pH-värdet i vårat ekosystem. Vi testade på blöt mossa och fick pH-värdet 6, som är ganska neutralt, på ett träd fick vi en 9:a som är basiskt, under mossa fick vi ungefär 6-7 och i jorden fick vi 6. Våran slutsats är att långt ner är det ganska surt och längre upp är det mer basiskt.
 Det var lite kallare i luften än i marken. Vi tror att det beror på att luften rör sig så att det inte blir lika varmt som i marken.
 Vi tror att det finns rätt så mycket vatten eftersom det finns så mycket växter där, men det kan bero på att det regnade så mycket i somras.
Vi tror däremot inte att det är så bra tillgång av sol i ekosystemet. Det är mycket växter tätt intill varandra så solen når inte ner till marken ordentligt.

av: Emil, Linus, Albin, Konrad och Sebastian.

Abiotiska miljön,den icke levande miljön

Abiotiska miljön är den miljön som inte lever,där ingår saker som t.ex sol,luft,det som finns i jorden,tempraturen,vatten och ph värdet.Vi var i vårat ekosystem och mätte tempraturen i luften och jorden,vi mätte också ph värdet och det blev ganska bra resultat.Vi tyckte att det blev bra resultat för att det var neutralt.Det här är våra resultat :
blåbär,2 = surt
jord,neutralt
marken ,6 = lite surt
vatten droppe,7= neutralt
i luften var det 11,2`c
i marken var det 12,1`c.
Det är varmare i marken än i luften för att marken isolerar bättre.Vi tittade också på ljus- och vattentillgångar.Träden stod ganska långt ifrån varandra och ljuset kunde lätt passera igenom trädkronorna, platsen mellan träden påverkar också regnet som också kan passera fritt genom trädkronorna och fukta ner jorden.
/Valeria,Hanna,Johan,Simon lö,Oskar

Abiotiska miljön i vårt ekosystem

Abiotiska miljön är miljön som inte lever.
Det innnefattar: luft, vatten, PH värde, solljus och temperatur.
PH värde är en skala mellan 1-14 såm berättar hur surt eller basiskt något är.
Ju högre det är, ju mera basiskt är det, och tvärt om.
7, som är i mitten, är neutralt, det är varken surt eller basiskt.!
Här  är en tabell på PH värden vi mätte i vårt ekosystem:

• PH 7, på ett löv
• PH 6, på marken
• PH 8, på marken (ett annat ställe)
•  PH 9, i trädhålet
• PH 8, i en strätta ( en slags växt)
• PH 4, i ett rönnbär
• PH 6, i mossan

Det var kganska neutralt i vårat ekosystem, vilket är bra!

Temperaturen:
I luften, 11,2 grader celcius.
I marken, 12,1 grader celcius.
(Vi tror att det är varmare i marken för att den isolerar och behåller värmen.)

Det var rätt så soligt i vårt ekosystem.
Men rätt så lite vatten, det mesta vattnet var nere i marken.
Vår slutsats är att det är  väldigt fuktigt där men inte så mycket vatten.

/Av Katrina, Felix, Linnea, Isak, Elina, Jacob

Den abiotiska miljön

Den abiotiska miljön betyder ungefär "den icke levande miljön" och består av sol, vind, vatten, pH, och temperatur.
Vi mätte pH-värdet i mossan på olika ställen i ekosystemet men även i en tallskog en liten bit bort. Resultetet i vårt ekosystem blev runt 6-9 medan pH-värdet i tallskogen blev ca 7 alltså neutralt. Den gråa laven vi hittade förra gången fick 8 i pH och en kantarell fick 7. En grupp hittade en rutten svamp så den mätte vi också och den fick antingen 6 eller 9 i pH.
Efter det fick vi fundera över vatten och soltillgång. Soltillgången var ganska bra, vid grusvägen var det mycket sol men längre in i ekosystemet var det lite mörkare. Vattentillgången var bra, det var ganska fuktigt men det var troligtvis för att det regnade dagen innan.
Temperaturen i luften var 11.2 grader och i marken var det 12.1 grader.

//Vilma, Nathalie, Ida, Simon, Fredrik

Trädskikt

                                                                         EKOSYSTEM    

                                   

Trädskikt är en kategori i skogen där det ingår träd.

Här är dom träd vi hittat i vårt ekosystem.

Tall är ett barrträd. Tallen har långa barr och tjocka barkbitar på stammen. Grenarna sitter högt upp. De fåglar som gillar barken från tallen är bland annat hackspett.

Björk är ett träd som har svartvit bark. Grenarna sitter nära kronan och för det mesta växer det lavar på stammen.

Gran är ett barrträd. Barren är kortare än tallens och grenarna växer från roten.

Rönn är ett lövträd.  Den kan bli femton meter hög, den har grå bark och släta sågtandade blad. Trädet har bär på sig och blommorna är vita och sitter ihop i stora klasar.

Lönnen är ett lövträd. Den kan bli trettio meter hög, barken är gråbrun och först slät, men spricker sedan. Bladen har fem till sju spetsiga flikar med kraftiga handnerver. De kan bli femton centimeter långa.

Vi har hittat ett träd som vi tror är hägg. Här kommer lite fakta om häggen.

Häggen är litet träd som sällan blir mer än femton meter. Det kan också vara som en stor buske med många stammar. Bladen är sågtandade. Hägg blommorna doftar starkt och på så sätt lockar den till sig insekter. Häggen blommar i maj och juni och sitter i täta hängande klasar.

Ek är ett lövträd. I Sverige har man bara två ekarter, Skogsek och Bergsek. Vi tror vi såg Bergsek.

Asp är ett lövträd. Bladen på aspen sitter på ett smalt skaft och när vindar kommer viftar bladen till på ett speciellt sätt. Över hela Sverige finns aspen, förutom i norr.

Bottenskikt

Bottenskiktet är det understa av 4 olika skikt i skogen och till bottenskiktet räknas bl.a. mossor, lavar och svampar.
I vårt ekosystem hittade vi bl.a. Kalk-raggmossa, vågig kvastmossa och vanlig vitmossa.
Det fanns mest mossa på stenar men även där det växte gräs.

Vi hade bilder på mossorna och lavarna men dessvärre funkar inte blogspot nu så vi kan inte ladda upp bilderna... :( Vi kanske uppdaterar inlägget vid senare tillfälle så att bilderna kommer upp.

//Vilma, Fredrik, Nathalie, Ida, Simon

Vår grupp letade efter växter i fältskikt, alltså tex: ormbunkar och ris.

Fältskikt är olika växter som alla ska vara större än mossa och sånt, men det ska vara mindre än buskar.

alltså saker som t.e.x ormbunkar, blåbärsris eller lingonris. Det vi hittade var:   

                     

En Strätta

En Blåklocka

        

Smultronblad

Madrör

/Jacob, Elina, Isak, Linnea

Buskskikt

Vi fick i uppdrag att titta på buskskikt, som ett av fyra skikt i skogen. Buskskikt är buskar ock andra växter i den höjden. Vi hittade inte så mycket buskar i vårt ekosystem, vi tror vi hittade olvon, vi hittade också en enbuske som var stor och taggig.

                                                             Vi tror att det är olvon.
/Linus, Albin, Sebastian, Konrad, Emil

Vad är ett ekosystem?

Ett ekosystem är ett stort eller litet område t.ex. en skog, damm eller en stubbe. Djuren och växterna i ekosystemet lever och samverkar tillsammans. Alla växter och djur har en mer eller mindre viktig roll i ekosystemet och har sin plats i näringskedjorna. Alltså kan man inte ta bort nån av dom för då kan det skapas obalans i systemet.

//Vilma K

Ekosystem

Vi som driver den här bloggen är klass 4-6 i Skebo skola.

Vi kommer under detta läsår att undersöka ett ekosystem i närheten av vår skola. I denna blogg kommer vi att berätta om vad vi gör samt resultaten av våra iakttagelser och undersökningar.

Bilder på vårt ekosystem.

Vi såg många fina spindelnät när vi skulle hitta "vårt" ekosystem.